1851-1906 Swedish Ernst Josephson Gallery was a Swedish painter from a prominent Jewish family, whose main work was done on portraits and paintings of folk life. He did his art studies in Italy, France and the Netherlands, among others, and is reputed to have said at the age of 20: "I will become Sweden's Rembrandt or die." However, his life was marred by illness. He contracted syphilis at a relatively young age, and in 1888 he became mentally ill during a visit to Brittany, having religious hallucinations and believing that he was God and Christ. He was later taken to hospital in Uppsala and diagnosed with schizophrenia, but continued working throughout his disease, often while in a trance-like state. He also wrote poetry, in the collections Svarta rosor (1888, Black Roses) and Gula rosor (1896, Yellow Roses). His main work, Strömkarlen (1884, the Nix), was refused by the Swedish National Museum in Stockholm - however, Prince Eugen, Duke of Narke, bought the painting in fury over the decision. Grandfather of Erland Josephson.  Related Paintings of Ernst Josephson :. | Spinnerskan | David and Saul | Allan osterlind, the Artist | portratt av fraken anna heyman | David and Saul |
Related Artists:
George Hayter
1792 - 1871 English painter and printmaker. He was the son of Charles Hayter (1761-1835), miniature painter, author of manuals for art instruction and Professor of Perspective and Drawing to Princess Charlotte. In 1808 George entered the Royal Academy Schools, and in 1815 was appointed Painter of Miniatures and Portraits by Princess Charlotte. Hayter was awarded the British Institution's premium for history painting for the Prophet Ezra (1815; Downton Castle, Heref. & Worcs), purchased by Richard Payne Knight. Encouraged by his patron, John Russell, 6th Duke of Bedford, he travelled to Italy to study in 1816, gaining election as an honorary member of the Accademia di S Luca in Florence. Returning to London in 1818, Hayter practised as a portrait painter in oils and history painter and occasionally acted as an art dealer. Dubbed 'The Phoenix' by William Beckford, Hayter showed a pomposity that irritated his fellow artists, but he mixed freely with many aristocratic families.
tidemand
Tidemand kom vid 17 års ålder till Köpenhamns konstakademi, studerade där i fem år, tänkte sedan utbilda sig till historiemålare i Munchen, men valde i stället på en kamrats råd Dusseldorf till studieort och reste dit 1837. Han blev elev av Theodor Hildebrandt, men tog tidigare intryck av Carl Friedrich Lessings relativt realistiska historiemåleri. Hans första större målning behandlade ett svenskt ämne, Gustaf Vasa talar till dalkarlarna vid Mora (1841). Målningen inköptes av Rhens och Westfalens konstförening samt förskaffade Tidemand ett resestipendium från Norge och beställning på en altartavla till Vor Freisers kirke i Kristiania. Han reste sedan till Munchen och Italien, återvände till Norge på ett kort besök sommaren 1842, gjorde en studieresa i fjälltrakterna för att samla material till en påtänkt fosterländsk historiemålning, men kom nu till klarhet över sitt mål. Han ville, som han själv yttrat, skildra detta kraftiga naturfolks karaktär seder och vanor. Hans första tavla i detta syfte var Sagoberätterskan 1844, inköptes av drottning Josefina och förskaffade konstnären medlemskap av svenska konstakademien. Efter nya studieresor i Norge målade han Söndagskväll i Hardanger köptes av Oscar I, på slottet i Kristiania och Gudstjänst i en landskyrka. Han bosatte sig 1845 på allvar i Dusseldorf och vann snart ett namn genom de norska bondelivsbilderna. Samma år målade Tidemand i samarbete med Hans Fredrik Gude den romantiska Brudefärden i Hardanger. Revolutionsoroligheterna hade vid denna tid drivit de norske konstnärerna hem till Norge, och det såg ut, som skulle konsten nu bli rotfäst i hemlandet. Impulsen till en nationell konst gavs, men då lugn åter inträdde, återvände konstnärerna till utlandet. Under de närmaste åren målade Tidemand för det av Oscar I uppförda lilla lustslottet Oskarshal, som pryddes av uteslutande norska konstverk, serien Norskt bondeliv. Hans sista arbete var förstudier till en aldrig utförd historiemålning, Kristian IV grundlägger Kristiania, beställd av Oscar II. Tidemand skapade även tre altartavlor. I samarbete med Gude målade han Afton på Kröderen (1849), Ljustring (1850), Likfärd på Sognefjorden (1853), Fiskare i fara (1859), med Sophus Jacobsen Lappar på renjakt (1873) och med Morten M??ller Sinclairs landstigning i Romsdalen (1875). Han blev av sin samtid hyllad som Norges främsta representativa konstnär. Hans betydelse ligger i att han i sin konst gav uttryck åt det nationella uppvaknandet i sitt hemland. På samma gång föreställde han det norska folket för den stora allmänheten i utlandet. I Tyskland betraktades han som en av de främsta representanter i samtidens konst. Han fick många utmärkelser såväl i Tyskland som i Paris och i England, och hans arbeten såldes till höga pris. Sina mest omtyckta målningar upprepade han med tillhjälp av flera medhjälpare gång på gång, några i ända till 12 exemplar. Många av hans arbeten är återgivna i kopparstick och litografi. L. Dietrichson utgav Adolph Tidemand, hans liv og hans værker (2 delar, 1878-79).
Louis Abrahams
1839?C1918